Ångest och depression (utkastversion, beräknas färdigt jan 2020)

Kartläggning och utredning

Generaliserat ångestsyndrom diagnostik

Märkning

Skapad: 2019-04-27
Uppdaterad: 2019-05-13
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård (inkl. kommunal-)
Verksamhet: Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Primärvård
Befattning: Kurator, Läkare, Psykolog, Sjuksköterska
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Utredning och diagnostik
Prioritering enligt nationella riktlinjer: -
Diagnos: F41 Andra ångestsyndrom
Fas/stadie: Akut
Åldersgrupp: Barn, Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Diagnostisering generaliserat ångestsyndrom, GAD.

Syfte

Diagnosen är vägledande för behandling och andra insatser.

Indikation (målgrupp, situation)

Generaliserat ångestsyndrom är ett tillstånd med förhöjd oro i många olika situationer. Detta leder till sänkt livskvalitet, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar.

Kunskapsläge

Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Kompetenskrav

Läkare och annan vårdpersonal enligt verksamhetens riktlinjer.

Innehåll, kortfattat

  • Utredning enligt 5.2.1 i denna VIP.
  • Fördjupad klinisk diagnostik avseende GAD
  • Differentialdiagnostik
  • Värdering av kriterier (DSM-5) för GAD
  • Klassificera fastställd diagnos

Innehåll, fördjupat

Screeningfråga:

“Oroar du dig hela tiden i onödan för många olika saker”

Personer med generaliserat ångestsyndrom har en oro och ångest större delen av den vakna tiden inför flera olika situationer och aspekter i sitt liv. Oron upplevs som omöjlig att bryta eller distrahera sig från. Besvären är ofta långvariga och orsakar svårigheter med att sköta arbete, skola och att fungera socialt. Den svårhanterliga oron med katastroftankar leder till spänningar, sömnstörningar och smärtor, som ofta misstolkas som kroppslig sjukdom. Barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom har ofta sin oro knuten till sociala relationer och prestationer i skolan. De mest framträdande symtomen varierar men omfattar ihållande nervositet, skakningar, muskulär spänning, svettningar, svimningskänsla, hjärtklappning, yrsel och oro i magen. Rädsla för att själv eller att en anhörig snart ska bli sjuk eller råka ut för en olycka anges ofta.

Generaliserat ångestsyndrom kännetecknas av:

  • Ständig, överdriven oro och ängslan för vardagliga saker
  • Stora svårigheter att kontrollera oron
  • Muskelspänningar
  • Koncentrationssvårigheter och orkeslöshet
  • Sömnstörning
  • Lidande och/eller nedsatt funktion
  • Den överdrivna ängsligheten visar sig ofta redan under tidig barndom eller tonår.

Vid många psykiatriska sjukdomstillstånd kan ångest utgöra ett betydande inslag i sjukdomsbilden, och generaliserat ångestsyndrom är ofta en uteslutningsdiagnos. Diagnosen generaliserat ångestsyndrom bör inte användas om inte ångesten uppträder med den oro inför framtida förväntade katastrofer som är typisk för generaliserat ångestsyndrom.

Symtombördan och dess förlopp kan skattas med t ex självskattningsskalan GAD-7.

Barn och ungdomar

Kartlägg:

  • Ångestsymtom?- debut, situationer, barnet och föräldrarnas beteende i dessa situationer, konsekvenser.
  • Kontext - familjeförhållanden, skolsituation, kamratrelationer, hereditet, trauma, tidig utveckling, sömn etc.

Undersök familjens, förskolans/skolans och övriga psykosociala faktorers roll för problemens uppkomst och vidmakthållande.

Uteslut att ångesten beror på att barnets grundläggande behov inte är tillgodosedda.

Kartlägg övrig psykiatrisk problematik, till exempel med hjälp av strukturerad intervju såsom MINI-KID eller såsom K-SADS PL, (Kiddie-schedule for affective disorders and schizophrenia, present and lifetime version). Oförmåga att hantera ångest kan också i vissa fall bero på funktionshinder som autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning

Självskattningsformulär kan med fördel användas:

  • Penn State Worry Questionnaire - barnversion PSWQ-C.
  • I BUP:s riktlinjer rekommenderas Spence children’s anxiety scale (SCAS) som finns i barn- och föräldraversion för barn 7-17 år. Skalan innehåller delskalor för bland annat GAD. I riktlinjerna för primärvårdens första linje psykiatri rekommenderas Revised Children’s Anxiety and Depression Scale (RCADS) som är en vidareutveckling av SCAS. RCADS har ännu inte utvärderats i Sverige.

Vidare utredning, t ex så kallad beteendeanalys, görs i samband med KBT-behandling.

Differentialdiagnostik

  • Normal och verklighetsanpassad oro
  • Paniksyndrom
  • Social ångest
  • Tvångssyndrom
  • Anpassningsstörning
  • Ätstörning
  • Dysmorfofobi
  • PTSD och akut stressreaktion (relaterat till specifikt trauma)
  • Sjukdomsångest
  • Separationsångest
  • Psykossjukdom
  • Funktionshinder som autismspektrumtillstånd/intellektuell funktionsnedsättning
  • Substans-/läkemedelsbetingat ångestsyndrom
  • Egentlig depression
  • Ångest relaterad till somatisk sjukdom (t ex hypertyreos)

ICD-10; F41.1 Generaliserat ångestsyndrom

Ångesten är generaliserad och ihållande men inte begränsad till eller ens mest markerad i vissa situationer eller omständigheter (dvs är ¨fritt flytande¨). De mest framträdande symtomen varierar men omfattar ihållande nervositet, skakningar, muskulär spänning, svettningar, svimningskänsla, hjärtklappning, yrsel och oro i magen. Rädsla för att själv eller att en anhörig snart ska bli sjuk eller råka ut för en olycka anges ofta.

Länkar

Generaliserat ångestsyndrom - GAD (Stockholms läns landsting)